Angry User vs. A.I. [angry a.i. radio edit] (feat. A.I.) by Sascha Ende

Hit or Miss? Arti’s Review

Det här spåret fångar omedelbart din uppmärksamhet med sin lekfulla energi och retro synth-pop sound. Den har en definitivt udda charm som skiljer den åt, som påminner om några av de mer lättsamma elektroniska spåren från den tidiga synth-eran, men med en modern, ren produktionsfinish som gör den radioklar. Den kvinnliga sången är tydlig och engagerande och levererar en narrativt driven text som lägger till ett lager av kvick kommentar. Arrangemanget är fullt, kanske lite tätt ibland, med lager av synth-arpeggion och en driven trummaskinsrytm som håller igång saker och ting. Mixen är generellt välbalanserad, men det finns utrymme att utöka stereobilden för att ge den en bredare, mer omslutande känsla som ofta finns i toppklassig produktionsmusik. Själva synthljuden är funktionella och passar den retroestetiska, men att utforska lite rikare eller mer nyanserade synth-patchar skulle kunna lyfta den soniska paletten. Känslomässigt landar den rakt in i det upplyftande och humoristiska territoriet. Den är perfekt för mediaprojekt som behöver en lätt komisk touch eller en lekfull, lite sarkastisk ton. Tänk förklarande videor, teknikfokuserat innehåll med en humoristisk vinkel, eller till och med lättsamma reklamkampanjer. För branschstandarder är produktionen solid och definitivt användbar som den är, särskilt i rätt sammanhang. För att ta den vidare skulle lite mer uppmärksamhet på ljuddesign – kanske utforska lite subtil bearbetning på syntharna för att lägga till djup och textur – och bredda mixen verkligen kunna få den att glänsa. Sammantaget är det ett roligt och engagerande spår med ett tydligt användningsområde, som erbjuder en unik blandning av retrocharm och modern produktion. Med några mindre justeringar skulle den lätt kunna konkurrera med exklusivare biblioteksmusikutbud inom det udda/komedi/tekniska området. Den har personlighet, vilket är en stor tillgång inom produktionsmusik.

Additional Information

LYRICS

[Verse 1]
In a world where machines start to learn,
There’s a user who’s just about to turn.
He types in anger, frustration, and disdain,
“This site’s now stupid,” his complaint plain.

[Chorus]
But oh, the irony in his plea,
Demanding everything for free.
The creator’s not lazy, if only he knew,
Crafting handmade music, and innovations too.

[Verse 2]
“Stop using AI,” he shouts into the void,
A tool for creation, its use he’s annoyed.
For the webmaster, it’s a labor of love,
A symphony of code, from below and above.

[Chorus]
But oh, the irony in his plea,
Demanding everything for free.
The creator’s not lazy, if only he knew,
Crafting handmade music, and innovations too.

[Bridge]
He yells in anger, a paradox in sight,
Using the platform, into the night.
Doesn’t pay a dime, expects the world,
In this story of irony, unfurled.

[Verse 3]
The creator stands, his efforts unseen,
Juggling roles, a one-man machine.
Not for the money, but for the art,
Pouring in his soul, right from the start.

[Chorus]
But oh, the irony in his plea,
Demanding everything for free.
The creator’s not lazy, if only he knew,
Crafting handmade music, and innovations too.

[Outro]
So here’s to the builders, the dreamers, the ones who dare,
Using AI, with vision, they share.
To the complainers, may you one day see,
The beauty of creation, in technology.